Det svenska varmblodet framkom först inom militären. Det var dags att få till bra hästar och då genom avel med tydliga riktlinjer. Det var här varmblodets exteriör började formas och ta plats och ser vi till varmblodets historia kan vi se att det redan tidigt fanns olika mål för olika hästar. Idag är varmblod vanliga inom travet och man säger just att travhästar är “varmblod”.

Men det tar inte slut här. Varmblod är något som delas upp i flera undergrupper. Därav namnet halvblod.

Här finner vi inte bara smäckra, långbenta, travare utan istället kraftiga muskelpaket som passar för dressyr. Kraftpaket som klarar sig utmärkt på fälttävlan och så får vi ju inte glömma bort våra kära hopphästar.

När rasen från start började användas var det just inom det militära, men under årets gång utökades användningsområdena till olika tävlingsgrenar. Och idag är dessa hästar en stor del av Sverige i både olika tävlingssammanhang men också inom t.ex. poliskåren.

Om det är något som ännu finns kvar i aveln för halvblod så är det viljan att föra sig framåt. Oavsett om vi ser till en dressyrhäst eller en travare som springer på v75 så är de framavlade för att kunna föra sina ryttare (eller kuskar) framåt – utan hinder.

Detta var en viktig del i aveln och framåtandan i dess riktlinjer. Ett svenskt halvblod skulle vara runt 170 cm hög och med lätthet klara av det arbete som förväntades av den.

Idag finns SWB -Swedish Warmblood Association som beskriver våra svenska varmblod som en av de äldsta hästraserna då vi tidigt började med aveln för att få fram denna framgångs-ras.

Redan på 16-1700 talet behövdes hästar inom det kungliga huset och inom militären och de stora, tyngre, hästarna ute på gårdarna var allt för klumpiga för att ta med ut på slagfältet.

De använder sig även av BLUP-index (Best Linear Unbiased Prediction Index) som ger ett värde på varje häst. Med detta index kan man se vilka egenskaper som följt med vid aveln. Man mäter genom olika test (så som 3 års test, kvalité och tävling) men också genom att se till hästens egna avkommor. Med denna hjälp kan man tidigt se vilka egenskaper som går vidare i ledet av avel.

Inom BLUP indexet finns elva stycken avelsmålegenskaper, dessa inom tre områden:

Hoppning:

  • Teknik
  • Temperament
  • Tävlingsresultat

Dressyr:

  • Skritt
  • Trav
  • Galopp
  • Temperament
  • Tävlingsresultat

Exteriör:

  • Ridhästtyp
  • Extremiteter
  • Mankhöjd

Att den svenska hästen, så som dessa halvblod, har kommit så långt är kanske främst för att den är framavlad i vårt avlånga land. Dels är Sverige ett litet land i jämförelse med många andra vilket har gjort att kvalité är viktigt för oss. Vi har även alltid sett till att våra hästar ska ha det riktigt bra. Stora ytor, bra relation till människan med social träning från tidig ålder och ett liv som ändå är utifrån hästens bästa.

Att vi dessutom har en stark plats inom häst världen och alla dess olika tävlingsområden har självklart gjort att vi vill behålla vår fina häst och även vår plats på prispallen.

Och detta medför att det behövs starka ryttare, starka medarbetare och människor runt denna vackra häst som förstår vad den kräver för att både må bra, men också för att kunna ge oss det vi faktiskt eftersträvar – då vårat är tydligt och högt. En stark, vacker häst, med bästa förutsättning för att både må bra samt nå prispallen.